[an error occurred while processing this directive]
hem > odling > maskkompost



Maskkompost utomhus
Vår maskkompost utomhus


Kompostmaskar
Kompostmaskar
Maskkompost

Man kan antingen varmkompostera hushållsavfallet eller också kan man som vi, ha en maskkompost. I en varmkompost har man inte maskar eftersom de dör av den höga värmen som alstras vid nedbrytningen. För information om varmkompostering hänvisas till andra som kan det bättre.

Behållare
Som behållare för maskkomposten kan du antingen bygga en trälåda själv, köpa en speciell maskkompostbehållare eller köpa täta stapelbara plastbackar. Du kan också försöka få tag i gamla brödbackar som används vid leverans till affärer. Det är mest praktiskt att ha stapelbara behållare eftersom maskarna själv kryper upp till en ny behållare när avfallet i den första är uppätet. Storleken på behållare beror på hur mycket avfall som ska komposteras och var komposten ska stå. Tänk på att jord är tungt, så ha inte för stora lådor. Våra plastbackar inomhus rymmer 23 liter vardera.

Kompostbehållaren kan också bestå av en enda låda med två fack intill varandra. Se då till att det finns hål i mellanväggen och börja sedan att fylla det ena facket enligt anvisning nedan. När det är fullt fortsätter du i det andra. När också det facket är fullt är förhoppningsvis innehållet i det första nedbrutet. Vår kompost utomhus är snickrad på det viset. Vardera av de två facken rymmer ca 70 liter.

Det måste finnas hål i botten av lådorna, dels för att lakvatten som bildas vid nedbrytningen ska kunna rinna ut och dels för att maskarna ska kunna krypa upp i nästa låda om man staplar backar på varandra. Finns inga hål borrar du lätt sådana själv. Ovanpå komposten läggs ett lock.

Tips: ta tillvara lakvattnet och använd som gödningsmedel till dina krukväxter. Det är väldigt näringsrikt, så späd det ordentligt med vatten!

Maskar
Vanliga daggmaskar fungerar inte så bra i maskkomposten, det gör däremot dyngmasken. Dyngmask är en sorts daggmask som lever i gödselstackar. De klarar av högre värme och äter mer i förhållande till sin kroppsvikt än vad den vanliga daggmasken gör. Det latinska namnet på dyngmask är Eisenia foetida.

Hur många maskar som behövs beror på avfallsmängden. En dyngmask äter sin egen kroppsvikt, ca 0,5 gram, på ett dygn. Det behövs då ungefär 1 kilo mask/person i hushållet. Det låter mycket men maskarnas antal fördubblas på två månader om de trivs, så starta med ca 200 st maskar och mata dem försiktigt i början och öka sedan mängden successivt, då löser sig maskantalet av sig själv.

Leta efter mask i en gödselstack, få några av en vän eller köp från en återförsäljare. Se bara till att också få med ordentligt av komposten de levt i, eftersom där finns maskägg som garanterar fortlevnaden för din nya maskkompost.

Utomhus
Om maskkomposten ska stå utomhus måste du bestämma om maskarna ska bo där året om eller bara sommartid. På vintern krävs isolering av lådan eftersom maskarna dör när temperaturen går under 0 grader. Dessutom slutar de att arbeta vid 10 graders värme och rullar istället ihop sig som små bollar. Om komposten står direkt på marken med ett finmaskigt nät som botten, kryper maskarna ner i jorden och övervintrar där. Var de sedan tar vägen på våren kan man ju däremot inte vara säker på. På sommaren är det viktigt att komposten står i skuggan och att isoleringen tagits bort eftersom maskarna inte heller trivs om temperaturen blir för hög.

Inomhus
Om komposten ska stå inomhus är kylan inget problem, däremot måste man vara mer noggrann vid skötseln av den eftersom det är otrevligt med dålig lukt inomhus.

Tips: starta komposten utomhus på sommaren och lär dig hur den fungerar, ta sedan in den när hösten närmar sig. Det gjorde vi och det har fungerat jättebra att ha maskarna inne under vintern. De bor i plastbackar i vardagsrummet och pysslas om som husdjur :-) .

Funktion
Principen är att behållaren fylls i botten med gammal kompost eller fuktade bollar av tidningspapper. Anledningen till det, är att maskarna kan behöva krypa undan om temperaturen blir för hög för dem under den första nedrytningsfasen. Sedan läggs maskarna i och efter det läggs lite, helst finfördelat, hushållsavfall ned i komposten. Hushållsavfall innehåller mycket kväve, det måste därför balanseras med kolrikt material för att nedbrytningen ska komma igång och fungera. Därför lägger man i finfördelat tidningspapper, löv, giftfritt sågspån eller torvmull. Proportionen mellan kväve och kol i komposten ska vara ungefär 1:5.

Om torvmullens funktion råder delade meningar men det var så vi fick vår maskkompost att komma igång efter en trasslig inledningsfas. Det som enligt mig talar emot användningen av torvmull, är att brytningen av torv är större än vad naturen hinner återskapa. Fungerar komposten bra, använd därför hellre annat strömaterial.

Fukthalten i komposten är också viktig för funktionen. När innehållet är fuktigt som en urkramad tvättsvamp är den rätt. Är den för blöt häller du i mer strömaterial, är den för torr vattnar du försiktigt. En trälåda kommer att behöva vattnas oftare än en plastlåda.

Fortsätt att varva avfall och strömaterial tills lådan är full. Då ställer du nästa låda ovanpå den fulla och börjar fylla den med avfall och strö, nu behövs inget speciellt bottenmaterial. Maskarna kommer i sinom tid att krypa upp i den nya lådan. När den tredje-fjärde lådan är full är nedbrytningen i den första klar och kan tömmas. Den färdiga kompostjorden är mycket näringsrik, så den måste blandas ut om den ska användas till plantering och liknande. Den är ett perfekt jordförbättringsmedel.

Vad som kan komposteras
Allt organiskt material kan läggas i maskkomposten. Det vill säga matavfall, blast, fruktskal, hushållspapper, te- och kaffesump. Var lite försiktig med citrusskal när komposten står inomhus, det blir lätt dålig lukt. Finfördela skalen ordentligt och lägg inte på för mycket åt gången. Detsamma gäller fisk- och köttavfall. Eftersom vi är vegetarianer har jag ingen erfarenhet av animaliskt avfall men i finfördelade och små mängder ska det inte vara några problem. Generellt gäller att ju mer finfördelat materialet är, desto fortare bryts det ned och desto mindre risk för dålig lukt.

Problem
Problem uppstår ibland med komposten. Vår har fungerat bättre än väntat efter att vi tog in maskarna till vardagsrummet och deras vinterbostad i höstas. Ett par gånger bara har det varit dålig lukt från den, vilket vi snabbt åtgärdade.

Myror - komposten är för torr. Vattna försiktigt tills fukthalten är lagom.
Dålig lukt - för mycket kväve i förhållande till kol. Fyll på med mer strömaterial och rör om. Lägg sedan ett täckande lager strö överst. Det kan också bero på att komposten är för blöt eller för torr, så att nedbrytningen avstannat. Lägg i mer strö respektive vattna försiktigt.
Flugor - Lägg ett tjockt lager torvmull överst i komposten och täck för eventuella lufthål. Står den inomhus kan man ställa ut den ett tag tills problemet upphör. Var dock försiktig under vintern så att maskarna inte dör.

Övrigt
För att kompostera hushållsavfall måste, enligt lag, behållaren vara sluten så att inga råttor eller andra skadedjur kan komma in i den. Kontrollera vad miljöförvaltningen i din kommun har för regler. De kan också ha som krav att man anmäler till dem att man startar en kompost för hushållsavfall. Generellt ska inga lufthål eller glipor i behållaren vara större än 5 mm.

Text: Ulrika
[an error occurred while processing this directive]
[an error occurred while processing this directive]